Förklaringar

Marknadsöversikten har som målsättning att:

  • Presentera goda exempel för att stärka marknaden för lågenergihus.
  • Visa på vad som händer nationellt och vilka aktörer och regioner som jobbar aktivt med energieffektivisering och lågenergibyggnader.
  • Tillhandahålla underlag för att kvantitativt bedöma hur mycket ny- och ombyggnad av lågenergihus bidrar till en minskad energianvändning nationellt.

Krav

För att en byggnad ska få finnas med i LÅGANs Marknadsöversikt måste byggherren godkänna publiceringen på internet. Nya byggnader måste uppnå energiklass A eller B och ombyggda byggnader måste uppnå minst energiklass C efter ombyggnation.

Energiklass

För de byggnader som har laddat upp energideklaration kommer i första hand det angivna normalårskorrigerade värdet för energiprestanda (specifik energianvändning) att användas för energiklassificering. Om ingen energideklaration finns kommer energiklassningen i första hand göras utifrån byggnadens uppmätta energiprestanda (specifik energianvändning) och om det saknas används projekterad energiprestanda.

De olika klasserna definieras enligt:

Klass A+ Energiprestanda är högst 25 % av BBR krav
Klass A Energiprestanda är högst 50 % av BBR krav
Klass B Energiprestanda är högst 75 % av BBR krav
Klass C Energiprestanda är högst BBR krav
Ej lågenergiklass Energiprestanda högre än klass B för nybyggnation och högre än C för ombyggnation

Definitionen av vad som är lågenergibyggnad utgår ju från vilka krav på energianvändning som ställs i BBR och ändras därför när Boverket ändrar sina krav. I databasen finns därför två olika energiklassningar för varje byggnad. En som jämför energianvändningen med senaste BBR (som motsvarar BBR 25) och en som jämför med gällande BBR vid byggnadsår/ombyggnadsår. Exempelvis: ett nybyggt flerbostadshus, med fjärrvärme, byggt 2012, i klimatzon 1, med en energiprestanda på 67 kWh/m2, år kommer få energiklass A enligt BBR byggårs krav och och med en beräknad EPpet = 62 kWh/m2 får byggnaden energiklass B enligt senaste byggregler

På så sätt går det att se vilken energiklass en byggnad har utifrån dagens byggnorm, samtidigt som man kan se energiklass utifrån den rådande byggnormen vid byggnation. I de fall där en ny BBR har börjat gälla mitt på året har den antagits träda i kraft från och med nästkommande år.

Det finns olika symboler för de olika energiklasserna. De symboler som är icke-ifyllda symboliserar energiklass vid byggår och ifyllda symboler energiklass enligt senaste byggkrav. Om de har en energideklaration så har de en husformad symbol likt den som återfinns i byggnadens energideklaration. I symbolen anges om det är uppmätt eller projekterad och för energideklarationer antas uppmätta värden vara angivna.

A+ Uppmätt
BBR byggår
A Uppmätt
Senaste BBR
A+
BBR byggår
B
Senaste BBR

Definitioner

Atemp Arean av samtliga våningsplan, vindsplan och källarplan avsedda att värmas till mer än 10 °C. Area för garage inräknas inte.
Byggnadens energianvändning Den energi som en byggnad behöver, vid normalt brukande, under ett normalår (oftast benämnd köpt energi.) Inkluderar energi för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. Verksamhetsel ingår inte.
Byggnadens specifika energianvändning Byggnadens energianvändning fördelat på Atemp uttryckt i kWh/m2 och år.
Energi
Euppv
Ekyl
Etvv
Ef
 
energi till uppvärmning, kWh/år
energi till komfortkyla, kWh/år
energi till tappvarmvatten, kWh/år
fastighetsenergi, kWh/år
Fgeo

Geografisk Justeringsfaktor som fastställs för varje kommun och som justerar byggnaders energianvändning utifrån de fastställda klimatmässiga förutsättningarna. Därmed kan byggnaderna jämföras med en och samma kravnivå som gäller för hela landet för en viss byggnadskategori. En geografisk justeringsfaktor större än 1,0 innebär att byggnadens energianvändning för uppvärmning justeras ner på grund av det kallare klimatet. En faktor mindre än 1,0 innebär att energianvändningen justeras upp motsvarande det varmare klimatet.

Se bild för tabell här

PE

Primärenergifaktor är kvoten mellan primärenergi och levererad eller nyttig energi. Där primärenergi är den energi som åtgår för att leverera en enhet av den nyttiga energin av samma energislag.

Energibärare Primärenergifaktorer energibärare (PEi)
El (PEel)1,6
Fjärrvärme (PEfjv)1,0
Fjärrkyla (PEkyl)1,0
Biobränsle (PEbio)1,0
Olja (PEolja)1,0
Gas (PEgas)1,0

 

Källa BBR25 9:2b sid 139

Byggnadens primärenergital (EPpet)

Det värde som beskriver byggnadens energiprestanda uttryckt som ett primärenergital. Primärenergitalet utgörs av byggnadens energianvändning, där energi till uppvärmning har korrigerats med en geografisk justeringsfaktor (Fgeo), multiplicerat med primärenergifaktor för energibärare och fördelat på Atemp (kWh/m2 och år). Primärenergitalet (EPpet) beräknas enligt nedanstående formel.

Högsta tillåtna primärenergital för småhus, flerbostadshus och lokaler framgår av kolumn 1 i tabellen här

Normaliserad energianvändning till varmvatten

Används enligt BEN2, Byggnadens Energianvändning vid Normalt brukande och ett normalår, för att normalisera just energianvändningen till varmvatten.

Småhus 20/ηvv kWh/m2
Flerbostadshus 25/ηvv kWh/m2
Lokal 2/ηvv kWh/m2

Där ηvv är årsverkningsgraden hos värmekällan för produktion av tappvarmvatten. Antas något förenklat till 1 i alla fall utom när varmvatten produceras med värmepump och då ηvv sätts till 3.

Det standardiserade värdet för tappvarmvatten kan även korrigeras med 10 procent om besparingen kan påvisas med armaturer i energiklass A.

Elvärme Uppvärmningssätt med elektrisk energi, där den installerade eleffekten för uppvärmning är större än 10 W/m2 (Atemp). Exempel är värmepumpar och direktverkande elvärme.
Klimatzon I Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län.
Klimatzon II Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län.
Klimatzon III Jönköpings, Kronobergs, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Gotlands län samt Västra Götalands län utom de kommuner som nämns nedan i klimatzon 4.
Klimatzon IV Kalmar, Blekinge, Skåne och Hallands län samt kommunerna Göteborg, Härryda, Mölndal, Partille och Öckerö.

Högsta tillåtna primärenergital för småhus, flerbostadshus och lokaler framgår av kolumn 1 i tabellen nedan källa BBR25 9:2a sidan 138

Geografiska justeringsfaktorer Källa BBR25 9:2c sidan 139



Följande tabell ger vägledning i hur BBR energikrav räknas ut beroende på byggår, byggnadskategori, uppvärmningssätt, byggnadstyp och klimatzon för BBR12 - BBR24


Byggår (BBR) Byggnadskategori Uppvärmning Byggnadstyp Krav på specifik energianvändning (kWh/Atemp och år)
  Klimatzon
  1 2 3 4
2016-2017 (BBR 22-24) Bostad Icke el Småhus 130 110 90 80
Bostad Icke el Flerbostadshus 115 100 80 75
Bostad Icke el Flerbostadshus små lägenheter (max 35m2) 125 110 90 80
Bostad El Småhus 95 75 55 50
Bostad El Flerbostadshus 85 65 50 45
Bostad El Flerbostadshus små lägenheter (max 35m2) 90 70 55 50
Lokal Icke el   105 (+110*Y) 90 (+90*Y) 70 (+70*Y) 65 (+70*Y)
Lokal El   85 (+65*Y) 65 (+55*Y) 50 (+45*Y) 45 (+45*Y)
2013, 2014, 2015 (BBR 19-21) Bostad Icke el   130 110 90 90
Bostad El   95 75 55 55
Lokal Icke el   120 (+110*Y) 100 (+90*Y) 80 (+70*Y) 80 (+70*Y)
Lokal El   95 (+65*Y) 75 (+55*Y) 55 (+45*Y) 55 (+45*Y)
2010, 2011, 2012 (BBR 16-18) Bostad Icke el   150 130 110 110
Bostad El   95 75 55 55
Lokal Icke el   140 (+110*Y) 120 (+90*Y) 100 (+70*Y) 100 (+70*Y)
Lokal El   95 (+65*Y) 75 (+55*Y) 55 (+45*Y) 55 (+45*Y)
Före 2006, 2006, 2007, 2008, 2009 (BBR 12-15) Bostad Icke el   130 130 110 110
Bostad El   95 95 75 75
Lokal Icke el   120 (+90*Y) 120 (+90*Y) 100 (+70*Y) 100 (+70*Y)
Lokal El   120 (+90*Y) 120(+90*Y) 100 (+80*Y) 100 (+80*Y)
För tillägg i lokaler Y=(qmedel-0,35) pga. utökade hygieniska skäl där q medel är det genomsnittliga uteluftsflödet och får max tillgodoräknas med 1 l/s m2.


Marknadsöversikten finansieras av:

Energimyndigheten Västra Götalandsregionen Sveriges Byggindustrier

Marknadsöversikten har utvecklats för att fungera i Internet Explorer 8 eller senare, Firefox, Safari och Google Chrome. Använder du Internet Explorer 7 eller tidigare kan vi inte garantera att redigering av byggnad fungerar fullständigt.

Marknadsöversikten har utformats i ett samarbete mellan CIT Energy Management AB och Elicit AB.