Lågan

Förklaringar

Marknadsöversikten har som målsättning att:

• Presentera goda exempel för att stärka marknaden för lågenergihus.
• Visa på vad som händer nationellt och vilka aktörer och regioner som jobbar aktivt med energieffektivisering och lågenergibyggnader.
• Tillhandahålla underlag för att kvantitativt bedöma hur mycket ny- och ombyggnad av lågenergihus bidrar till en minskad energianvändning nationellt.

Krav

För att en byggnad ska få finnas med i LÅGANs Marknadsöversikt måste byggherren godkänna publiceringen på internet. Nya byggnader måste uppnå energiklass A eller B och ombyggda byggnader måste uppnå minst energiklass C efter ombyggnation.

Energiklass

För de byggnader som har laddat upp energideklaration kommer i första hand det angivna normalårskorrigerade värdet för energiprestanda (specifik energianvändning) att användas för energiklassificering. Om ingen energideklaration finns kommer energiklassningen i första hand göras utifrån byggnadens uppmätta energiprestanda (specifik energianvändning) och om det saknas används projekterad energiprestanda.

De olika klasserna definieras enligt:

Definitionen av vad som är lågenergibyggnad utgår ju från vilka krav på energianvändning som ställs i BBR och ändras därför när Boverket ändrar sina krav. I databasen finns därför två olika energiklassningar för varje byggnad. En som jämför energianvändningen med senaste BBR (som motsvarar BBR 25) och en som jämför med gällande BBR vid byggnadsår/ombyggnadsår. Exempelvis: ett nybyggt flerbostadshus, med fjärrvärme, byggt 2012, i klimatzon 1, med en energiprestanda på 67 kWh/m2, år kommer få energiklass A enligt BBR byggårs krav och och med en beräknad EP_pet = 62 kWh/m² får byggnaden energiklass B enligt senaste byggregler

På så sätt går det att se vilken energiklass en byggnad har utifrån dagens byggnorm, samtidigt som man kan se energiklass utifrån den rådande byggnormen vid byggnation. I de fall där en ny BBR har börjat gälla mitt på året har den antagits träda i kraft från och med nästkommande år.

Det finns olika symboler för de olika energiklasserna. De symboler som är icke-ifyllda symboliserar energiklass vid byggår och ifyllda symboler energiklass enligt senaste byggkrav. Om de har en energideklaration så har de en husformad symbol likt den som återfinns i byggnadens energideklaration. I symbolen anges om det är uppmätt eller projekterad och för energideklarationer antas uppmätta värden vara angivna.

A+ Uppmätt

BBR byggår

A Uppmätt

Senaste BBR

BBR byggår

Senaste BBR

Definitioner

Atemp	Arean av samtliga våningsplan, vindsplan och källarplan avsedda att värmas till mer än 10 °C. Area för garage inräknas inte.
Byggnadens energianvändning	Den energi som en byggnad behöver, vid normalt brukande, under ett normalår (oftast benämnd köpt energi.) Inkluderar energi för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. Verksamhetsel ingår inte.
Byggnadens specifika energianvändning	Byggnadens energianvändning fördelat på Atemp uttryckt i kWh/m2 och år.
Energi Euppv Ekyl Etvv Ef	energi till uppvärmning, kWh/år energi till komfortkyla, kWh/år energi till tappvarmvatten, kWh/år fastighetsenergi, kWh/år
Fgeo	Geografisk Justeringsfaktor som fastställs för varje kommun och som justerar byggnaders energianvändning utifrån de fastställda klimatmässiga förutsättningarna. Därmed kan byggnaderna jämföras med en och samma kravnivå som gäller för hela landet för en viss byggnadskategori. En geografisk justeringsfaktor större än 1,0 innebär att byggnadens energianvändning för uppvärmning justeras ner på grund av det kallare klimatet. En faktor mindre än 1,0 innebär att energianvändningen justeras upp motsvarande det varmare klimatet. Se bild för tabell här
PE	Primärenergifaktor är kvoten mellan primärenergi och levererad eller nyttig energi. Där primärenergi är den energi som åtgår för att leverera en enhet av den nyttiga energin av samma energislag. Energibärare Primärenergifaktorer energibärare (PEi) El (PEel) 1,6 Fjärrvärme (PEfjv) 1,0 Fjärrkyla (PEkyl) 1,0 Biobränsle (PEbio) 1,0 Olja (PEolja) 1,0 Gas (PEgas) 1,0   Källa BBR25 9:2b sid 139
Byggnadens primärenergital (EPpet)	Det värde som beskriver byggnadens energiprestanda uttryckt som ett primärenergital. Primärenergitalet utgörs av byggnadens energianvändning, där energi till uppvärmning har korrigerats med en geografisk justeringsfaktor (Fgeo), multiplicerat med primärenergifaktor för energibärare och fördelat på Atemp (kWh/m2 och år). Primärenergitalet (EPpet) beräknas enligt nedanstående formel. Högsta tillåtna primärenergital för småhus, flerbostadshus och lokaler framgår av kolumn 1 i tabellen här
Normaliserad energianvändning till varmvatten	Används enligt BEN2, Byggnadens Energianvändning vid Normalt brukande och ett normalår, för att normalisera just energianvändningen till varmvatten. Småhus 20/ηvv kWh/m2 Flerbostadshus 25/ηvv kWh/m2 Lokal 2/ηvv kWh/m2 Där ηvv är årsverkningsgraden hos värmekällan för produktion av tappvarmvatten. Antas något förenklat till 1 i alla fall utom när varmvatten produceras med värmepump och då ηvv sätts till 3. Det standardiserade värdet för tappvarmvatten kan även korrigeras med 10 procent om besparingen kan påvisas med armaturer i energiklass A.
Elvärme	Uppvärmningssätt med elektrisk energi, där den installerade eleffekten för uppvärmning är större än 10 W/m2 (Atemp). Exempel är värmepumpar och direktverkande elvärme.
Klimatzon I	Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län.
Klimatzon II	Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län.
Klimatzon III	Jönköpings, Kronobergs, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Gotlands län samt Västra Götalands län utom de kommuner som nämns nedan i klimatzon 4.
Klimatzon IV	Kalmar, Blekinge, Skåne och Hallands län samt kommunerna Göteborg, Härryda, Mölndal, Partille och Öckerö.

Följande tabell ger vägledning i hur BBR energikrav räknas ut beroende på byggår, byggnadskategori, uppvärmningssätt, byggnadstyp och klimatzon för BBR12 - BBR24